Poesi som ett verktyg för samhällsutveckling
Som diktare har Jimmy Alm medverkat i en samhällsplaneringsprocess i Frövi, i Lindesbergs kommun i Örebro län. I sex veckor bodde och verkade han på orten.
– Jag visste ingenting om Frövi innan det här uppdraget. Bakgrunden är att jag föreläste på en konferens för regionala utvecklare utifrån mina erfarenheter som kommunpoet. Efter min föreläsning kom Mirja Mattson och Johanna Berglund från Region Örebro fram. De berättade om Frövi och frågade om jag var intresserad av att dikta orten, samt att mitt arbete skulle vara kopplat till en samhällsplaneringsprocess. Det tyckte jag lät spännande, berättar Jimmy Alm.
Hur ser din bild av Frövi ut nu?
– Min bild av Frövi i dag är att det är ett samhälle som är i förändring. Det är fortfarande en bruksort men bruket har inte en lika central roll som det en gång i tiden hade. Det finns en framtidstro i Frövi, förkroppsligad av att Sveriges största tomatodling just färdigställts. Människor trivs rätt bra, men ungdomar önskar att det skulle finnas mer att göra, säger Jimmy Alm.
Mitt arbete skulle vara kopplat till en samhällsplaneringsprocess. Det tyckte jag lät spännande.
Jimmy Alm
En enastående vägledare till poesin
POET/ÖVERSÄTTARE. Bengt Eriksson har läst Gunnar Hardings aktuella bok &#;Hardings café&#; och konstaterar att såväl nyfikenheten som viljan att förmedla upplevelser är intakt hos poeten och översättaren.
Hardings café av Gunnar Harding
Ellerströms förlag
Alldeles säkert inte bara jag utan många, många andra, födda från talet och åtminstone ett par årtionden framåt, som haft Gunnar Harding som poetisk ledsagare och guide, både som poet i eget namn och introduktör till andra poeter, främst från USA och Frankrike.
Till exempel minns jag att poeten Eric Fylkeson (född ) en gång berättade att han upptäckte poesin när han råkade köpa en diktsamling av Gunnar Harding, ”Blommor till James Dean”. Ungefär likadant för mig: Nångång på vintern steg jag av ans buss från Edsberg (där min blivande hustru och jag då bodde en busspendelresa utanför Stockholm) i hörnet av Oden- och Birger Jarlsgatorna, gick in i den bokhandel som låg där och frågade efter diktsamlingar av Gunnar Harding.
Om jag går till min Harding-hylla – jo, jag har en sådan, uppåt en meter lång – kan jag plocka fram nära nog samtliga diktsamlingar av Gunnar Harding samt
Poesi är något jag alltid har tyckt om att läsa och även skriva. När man ser till hur det förklaras vad det så att säga är, så säger Wikipedia detta: "ett samlingsnamn för litterära texter som en kännetecknas av estetiska uttrycksmedel såsom rytm, eufoni och språklig förtätning, vilka resulterar i en särpräglad grammatik, prosodi och typografi. Poesi är avsedd att läsas tyst eller reciteras. Ursprungligen syftade ordet poesi på all fiktionslitteratur, inklusive berättande texter, men redan tidigt skedde en uppdelning i poesi och prosa."
Poesi har även andra termer så som skaldekonst, lyrik, dikt, vers och kväde.
Jag har skapat denna blogg för att kunna skriva egen poesi, dela andra poeters texter, skriva om olika poeter samt även för att kunna ha en "egen" plats på nätet. En slags dagbok om man så vill.
Utöver poesi har jag så klart även andra intressen, så som resor, matlagning, spel, trädgårdsarbete och att vara social med vänner.
Att hålla rent där smuts förvaras – en reflektion om ordning och kaos
15 Jan
Smutsen är något vi alla förhåller oss till, oavsett om det handlar om ett stökigt skrivbord, en överfull papperskorg eller de sopkärl som gömmer undan vår vard
Jag befinner mig i ett Nordamerika insvept i det värsta snöovädret i mannaminne när den finlandssvenska poeten Nicko Smith tar mig med på en poetisk promenad genom ett Brändö i skandinaviskt sommarljus. Smiths senaste poesisamling innehåller, förutom dikterna, flera fotografier med (vad jag förmodar är) platsen som boken handlar om. Bilderna är fyllda av det där ljuset som bara återfinns en magisk kväll eller natt i Norden.
”Kom med mig / vi tar en promenad” inleds en av de första dikterna, och det är precis vad boken låter oss göra. Det som är fint med Brändö i mitt hjärta är just hur tillgängliga dikterna är, och genom dem även platsen. Språket är direkt och enkelt:
Handflator
mot mossa och jordHör myrdrottningens hjärtslag
. . .
Nu skalar jag potatis
vattnet kokar. . .
Fotograferar skymningar
från Pappersbron
Det är just i de här enkla och raka formuleringarna som dikterna är som starkast. På andra ställen känns uttrycken mer utnötta och blir då mindre intressanta, som i ”mitt innersta rum”, ”gåvan att finnas till” eller ”lyrikens källa”.
Vi som inte har egna erfarenheter av just Brändö kan ändå känna igen oss i känslan av mossa mot handflatan, juniblå himme
.