Naturens byggstenar kallas atomer. Det finns 94 olika naturligt förekommande atomsorter och ytterligare 24 som är tillverkade i laboratorium. Varje unik atomsort kallas grundämne. Allt som finns omkring dig är uppbyggt av atomer.
Du kan jämföra atomer med din legosamling hemma. Varje unik legobit motsvaras av ett grundämne. Du kan med hjälp av olika legobitar bygga olika modeller. Du kan plocka isär modellen och bygga upp något nytt med samma bitar.
Naturen bygger upp universum med hjälp av olika grundämnen och använder samma atomer om och om igen. De atomer som du består av har använts många gånger förut i andra kombinationer.
Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO
Atom betyder odelbar eftersom den grekiske filosofen Demokritos som först hittade på begreppet atom, ansåg att atomen var odelbar.
Idag vet vetenskapen att atomen består av mindre delar. Atomens delar:
- Protoner – Positivt laddade. Finns i atomkärnan.
- Neutroner – Neutralt laddade. Finns i atomkärnan.
- Elektroner – Negativt laddade. Åker runt atomkärnan i elektronskal.
En atom är väldigt liten och består till största delen av ingenting. Om atomkärnan vore stor som en golfboll skulle de första el
Atom
- För andra betydelser, se Atom (olika betydelser).
En atom (av grekiska: ἄτομος, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper. Namnet skapades i den antika atomteorin och avsåg då de minsta enheter som tillsammans med tomrum bildade universum. Preciseringen till kemins grundämnen gjordes på talet. Den definitionen är fortfarande giltig, även om det sedan länge är känt att atomer inte är odelbara utan har en inre struktur bestående av positivt laddade protoner, neutrala neutroner, samt negativt laddade elektroner. Protonerna och neutronerna befinner sig i atomkärnan och kallas nukleoner vilka är uppbyggda av kvarkar. Atomkärnan utgör nästan hela atomens massa, då protonen och neutronen båda är cirka gånger tyngre än elektronen. Elektronerna befinner sig i elektronmolnet som omger kärnan och detta elektronmoln är många gånger större än kärnan. En atom är ungefär 0,1 nanometer (1 ångström) i diameter.
Atomers massa mäts av praktiska skäl ofta i atommassenheten (u), som är ungefär 1,66·10−27 kg. Den lättaste atomen är väte, som väger cirka 1 u, vilket innebär att det går nära 6·1023 väteatomer på ett gram väte
Atomvikt är vikten av atomer i ett grundämne. Vetenskapen bakom denna mätning är extremt komplex, och den har förändrats en hel del sedan början av talet, när konceptet först föreslogs. Det är också viktigt att skilja på vikt och massa: atomvikt, även kallad relativ atommassa, återspeglar medelvikten av en enskild atom av ett grundämne, medan atommassa avser vikten av en specifik atom.
Enkla läroböcker och naturvetenskapliga kurser beskriver ofta atomvikt som antalet protoner och neutroner i ett grundämne som adderas. Ett grundämne med två protoner och två neutroner, till exempel, skulle anses ha en vikt av fyra under detta system. Tyvärr väger neutroner faktiskt mer än protoner, vilket gör denna grova riktlinje lite inexakt.
Individuella atomer är extremt små och ganska utmanande att väga på egen hand. Tidiga forskare kom fram till ett system som innebar att bestämma vikten av ett element i förhållande till vikten av ett annat. Flera benchmarkelement föreslogs, inklusive väte, med de nuvarande mätningarna härledda från kol, en stabil och riklig form av kol. En atommassaenhet, den måttenhet som används för att komma fram till atomvikt, består av 1/12 av vikten av kol
Det finn
Atomvikten i vad den består av, hur den beräknas och exempel
den atomvikt är den genomsnittliga massan av atomer av ett visst kemiskt element. Det är känt och används otydligt som en atommassa, men bokstavligen är meningen med var och en annorlunda.
Termen 'vikt' involverar fysisk kraft som utövas i ett gravitationsfält i kraftenheter, såsom newton. Sedan har termen atomvikt använts, vilken för närvarande är bättre känd som den relativa atommassan; det vill säga de är synonymer.
Atomerna är så små, rikliga och annorlunda även för samma element, att det inte är en lätt uppgift att tilldela dem en fysisk storlek som massa. Precis över tid valet av enheten som representerar vikt eller atommassa av ett kemiskt element har varierat.
Ursprungligen valdes den minsta atomens massa, vilken är väteatomen (H), som atommassanhet. Det ändrades därefter till atommassanordningen av naturligt syre 1/16, och sedan föredrages dess lättare isotop. 16O.
Sedan , på grund av kolatomens stora betydelse (C), valdes den för att referera atomvikten till isotopen C Dessutom är C-atomen det centrala kemiska elementet eller nyckeln till organisk kemi och biokemi.
index
- 1 Vad är atomvikt??
- 2 en
.