Äldreomsorg
Särskilda boenden för äldre
Kostnaden för kommunernas köp av vård från privata utförare på särskilda boenden för äldre uppgick till nästan 15 miljarder kronor Det utgjorde 16 procent av kommunernas totala kostnad för särskilda boenden för äldre. Andelen har minskat något under de senaste knappt 10 åren från 18 procent år till nuvarande andel på 16 procent.
av kommunernas totala kostnad för särskilda boenden var köp från privata vårdgivare.
Andelen som köp av omsorg på särskilda boenden för äldre utgör av den totala kostnaden för omsorg skiljer sig mycket åt mellan landets kommuner. I 12 kommuner utgjorde andelen över 50 procent. I kommuner var andelen noll procent och i ytterligare 91 kommuner var andelen under 5 procent.
Antalet brukare på särskilda boenden drivna i privat regi uppgick till cirka 17 i genomsnitt under Det motsvarade 21 procent av samtliga brukare på särskilda boenden för äldre. Andelen har ökat något under de senaste knappa 10 åren, från 19 procent till nuvarande 21 procent.
av alla brukare boende på särskilt boende för äldre bor på ett särskilt boende drivet av en privat aktör.
Orsaken till att andelen b
Publicerad:
Det pratas mycket om privata företag inom offentlig sektor och framför allt inom vård, skola och omsorg. Men hur fungerar det egentligen i välfärdssektorn? Hur mycket är offentligt och hur mycket är privat? Hur går det till när skattemedel finansierar privata aktörer? Och blir det dyrare om man går till ett privat äldreboende istället för ett kommunalt alternativ? I ekonomifaktas faktaavdelning förklaras begreppen.
Den offentliga sektorn, stat, landsting och kommun, har till ansvar att tillhandahålla olika tjänster för sina invånare. Syftet är att kunna erbjuda ett väl fungerande samhälle och också kunna erbjuda en trygghet för alla invånare vid till exempel barndom, sjukdom, arbetslöshet, funktionshinder och ålderdom. Den största delen inom offentlig sektor är vård, skola och omsorg, det som vanligen kallas välfärdssektorn. Främst är det landstingen som ansvarar för vården och kommunerna som ansvarar för skolan och omsorgen.
Traditionellt har kommunerna och landstingen själva utfört alla de tjänster som de ska tillhandahålla. Nu för tiden finns det övergripande tre olika utförare på marknaden:
- Offentliga aktörer: som finansieras med offentliga medel.
- Privata
Så ska staten ta kontrollen över vården
Svenskt Näringsliv har i en serie rapporter punktmarkerat offentlig sektor med målet att få mer välfärd för pengarna. Tidigare har bland annat en effektivare kommunal sektor analyserats. Nu har turen kommit till den svenska sjukvården.
Produktiviteten i den svenska sjukhusvården, mätt som mängden vård per krona, har minskat mellan och med tolv procent, visar rapporten. Framöver hotar den negativa utvecklingen att förstärkas när allt färre personer i yrkesför ålder ska försörja en åldrande befolkning. Om inte sjukvården effektiviseras finns det dessutom en risk att den måste nyanställa i en omfattning som går ut över näringslivets rekryteringsbehov.
Krävs reformer
Svenskt Näringsliv presenterar en lång rad möjliga reformer i rapporten som ökad digitalisering, stärkt roll för effektiva privata företag, vilket bland annat är tänkt att öka innovationstakten, samt stärkt benchmarking och extern uppföljning och utvärdering (se faktaruta).
Svenskt Näringsliv lyfter också vikten av en vassare vårdgaranti, med väsentligt kortare tider för bättre tillgänglighet och en rätt för patienten att anlita privata vårdgivare när garantitiden överskrids
Martin Klepke: Vårdkrisen handlar inte om pengar – utan om politik
Slutligen ändrade sig regeringen.
Vid en presskonferens på måndagen lovade Tidöpartiernas ledare 6 miljarder kronor extra till Sveriges regioner i den kommande vårändringsbudgeten.
Men regionerna behöver 24 miljarder för att täcka sina underskott, enligt SKR, Sveriges kommuner och regioner.
De varsel om uppsägningar som regeringen har tvingat fram kommer alltså att ligga kvar.
Och det är naturligtvis det som är meningen.
Regeringen skapar krisen
Proceduren att först budgetera för att skala ned resurserna till svensk sjukvård från behövliga 24 extra miljarder till noll och därefter lägga tillbaka sex miljarder kan inte ändra på detta.
För även om vi nu vant oss vid att regioner och kommuner i varje års statsbudget inte längre får de resurser som svensk vård och omsorg behöver för att till fullo upprätthålla lagen om att vård ska ges efter behov så är årets avgrävda tillförsel extremt.
Ett motsvarande gigantiskt underskott har vi inte sett hos regionerna sedan talskrisen, den kris som anses vara Sveriges djupaste sedan den globala depressionen på talet.
Skillnaden är att dagens kris skapas i realtid av
Senast uppdaterad:
Vården, skolan och omsorgen sysselsätter runt 1 personer. Av dessa arbetar 1 i offentlig sektor och i privat sektor, men det finns stora skillnader mellan Sveriges län. Andelen sysselsatta i privat sektor varierar mellan 13 och 46 procent.
En stor del av välfärdstjänsterna inom vården, skolan och omsorgen tillhandahålls av privata utförare. År arbetade var fjärde anställd, 24,4 procent, inom privata driftsformer. I diagrammet nedan kan man studera hur fördelningen mellan privat och offentligt anställda ser ut i enskilda branscher. Där framgår till exempel att drygt 50 procent av de anställda inom tandvården arbetar privat, medan motsvarande andel för vård och omsorg är drygt 22 procent.
Privata driftsformer inom välfärdssektorn har funnits sedan många år tillbaka och andelen sysselsatta i denna form har ökat över tid. Störst ökning skedde mellan och , idag är har andelen stabiliserats. Utvecklingen från har inneburit att de privata driftsformerna ökat sin andel av sysselsättningen i välfärdssektorn från 15,9 till 24,4 procent.
Det finns däremot en stor spridning mellan Sveriges län. Högst andel privat sysselsatta inom välfärdssektorn har Stockholms län me