I rymden inträffar fascinerande händelser, som stjärnkollisioner och galaxkollisioner. Men vad är egentligen en stjärnkollision jämfört med en galaxkollision? Båda dessa fenomen innebär att objekt i rymden krockar, men det finns stora skillnader när det gäller vad som händer och vilka krafter som är inblandade. Genom att förstå dessa skillnader kan vi få en bättre inblick i universums komplexitet.
Stjärnkollision: En Kraftfull Händelse
När de hör ordet stjärnkollision, kanske de föreställer sig scenarier där massiva eldklot träffar varandra i rymden. Faktum är att en stjärnkollision inträffar när två stjärnor kommer så nära varandra att deras gravitationella krafter får dem att smälta samman eller att materian kastas iväg.
Stjärnkollisioner kan ha olika resultat beroende på stjärnornas massa och hastighet. En vanlig följd är att stjärnorna bildar en ny, större stjärna. Förekomsten av stjärnkollisioner är dock relativt sällsynt eftersom avstånden mellan stjärnor är mycket stora. Enligt NASA inträffar en stjärnkollision ungefär en gång per 10 år i en typisk galax. (källa: NASA)
Även om de är ovanliga, kan stjärnkollisioner ge upphov till spektakulära astronomiska fenomen, som
Visste du att?
Rymden har gett oss mängder
av innovationer
Människans verksamhet i rymden ligger bakom tusentals, ofta oförutsedda, innovationer som är avgörande för hur vi lever våra liv idag. Spännande internationella rymdprogram, utvecklingen av satelliter, uppstädning av rymdskrot, oväntade uppfinningar från rymdforskningen och semesterresor till rymden – här är några saker som du kanske inte visste om rymden.
4 saker du inte visste om satelliter
Hur får man upp en satellit till rymden?
För att en satellit ska nå rymden behöver den komma upp i hög hastighet. När den går tillräckligt snabbt hinner jorden, eftersom den är rund, kröka sig innan satelliten dras tillbaka av jordens dragningskraft. Satelliten börjar då cirkulera runt jorden. Egentligen kan man säga att satelliten hela tiden faller men räddas kvar av sin rörelse. För att nå den hastighet som krävs hjälps satelliter upp av så kallade bärraketer. Det finns ett stort antal olika sorters bärraketer i olika storlekar och med olika egenskaper. Vilka bärraketer som används beror på hur tung satelliten är.
Hur snabbt färdas en satellit?
Hur snabbt en satellit färdas beror på hur nära jorden den l
Rymdskrot Hotar Satelliter – Risk fr Katastrof
Forskare varnar fr en potentiell katastrof i rymden. Den kande mngden rymdskrot hotar satelliter och framtida rymdfrder. Kessler-syndromet, dr en kedjereaktion av kollisioner leder till en ohllbar situation i omloppsbana, hotar att bli verklighet.
Forskare varnar för en kedjereaktion i rymden som hotar alla existerande satelliter. - Om vi inte gör något är vi i omedelbar fara, säger rymdfysikern Dan Baker. Bältet av rymdskrot runt jorden är tätare än någonsin. Vapentester, raketuppskjutningar och tidigare kollisioner mellan satelliter har resulterat i att ett oräkneligt antal objekt susar fram i rymden i en hastighetoch andra experter övervakar redan tiotusentals skrotdelar från jorden.
De är alla större än en tennisboll och därför möjliga att spåra. I omloppsbanan finns även med de bästa sensorerna finns gränser för vad som kan upptäckas. Mindre delar av rymdskrot är ofta omöjliga att spåra, säger Bob Hall, direktör vid rymdföretaget COMSPOC till tv-kanalen.Även små skrotdelar har potential att göra stor skada. Den enorma hastigheten gör att bara en centimeterstor bit målarfärg skulle ta sig igenom föremål a
Rymdskrot
Rymdskrot eller rymdskräp är rester av mänsklig aktivitet i rymden, kvarlämnade i jordensomloppsbana sedan rymdfartens början i slutet av talet. Det allra första av människan orsakade rymdskrotet kommer således från den sovjetiska satelliten Sputniks skyddande hölje och kopplingsanordningen från dess bärraket. Rymdskrot består till största delen av rymdtekniskt avfall, förbrukade raketsteg, gamla satelliter, skräp och fragment från krockar och explosioner, men även tappade skruvar, muttrar och färgflagor.
Den växande mängden rymdskrot har lett till en ökande medvetenhet om problemet. På senare år har energi ägnats åt att både undvika och att försöka rensa rymden från skrot. Ämnet har även tagits upp i flera filmer och TV-serier.
Översikt
Fram till i december har fem satellitkollisioner genererat rymdskrot. Minst rymdskrotsdelar kretsar kring jorden, i en hastighet av 28 kilometer i timmen.[1] Till detta antal ska även adderas de allra minsta fragmenten. Forskarna räknar med () drygt miljoner partiklar som är mindre än 1 centimeter, som är 1–10 centimeter och 29 som är större än 10 centimeter.[2] Vart o
.