Statschef
Statschef eller statsöverhuvud är den högsta företrädaren för en suverän stat. I en republik har statschefen vanligen titeln president eller ordförande, medan den i en monarki oftast kallas kung (maskulinum) eller drottning (femininum).[1] Andra förekommande monarkiska titlar är kejsare, furste, storhertig, emir och sultan, historiskt även tsar och shah.
Funktionen som statschef behöver dock inte med nödvändighet vara ett ämbete som består av endast en person, utan kan utövas kollektivt, exempelvis Schweiz förbundsråd.
Beskrivning
En statschefs maktbefogenheter varierar från stat till stat och kan vara alltifrån en maktlös nationalsymbol till en autokratiskdiktator. De flesta moderna demokratier har ofta en skriven grundlag som begränsar statschefen och andra offentliga organs befogenheter. Ofta kan statschefens relativa ställning mätas utifrån förhållandet till landets lagstiftande församling (jämför parlamentarism, semipresidentialism och presidentialism) samt om det rör sig om en enhetsstat eller en förbundsstat.
En uppgift som enligt folkrättsligsedvänja alltid ankommer på statschefer är att ackreditera främmande st
Sveriges monarki
- Den här artikeln handlar om den svenska monarkins institutionella roll. För den nuvarande kungafamiljen, se Svenska kungafamiljen. För den ätt som nuvarande kungafamilj tillhör, se Bernadotte. För en lista över ämbetsinnehavare, se Lista över Sveriges regenter.
Sverige är en konstitutionell monarki med en kung eller regerande drottning som landets statschef. Sedan Västerås arvförening år är Sverige en arvmonarki. Tronföljden regleras i successionsordningen, som är en av Sveriges grundlagar. Nuvarande successionsordning antogs och innebar ursprungligen att tronen skulle ärvas av manliga ättlingar till den utvalde kronprinsen, sedermera kung Karl XIV Johan. I successionsordningens gällande lydelse sedan ärvs tronen av såväl manliga som kvinnliga ättlingar till Carl XVI Gustaf.[1] Äldre syskon och deras ättlingar har företräde framför yngre syskon och deras ättlingar.
Under nuvarande regeringsform är statschefsämbetet av ceremoniell och representativ art. Den verkställande makten i Sverige tillkommer regeringen och Sveriges statschef har sedan den 1 januari inga befogenheter vad beträffar riksstyrelsen. Innehavaren av Sveriges tron har två roller; S
statschefen, domstolarna & statsförvaltningen i sverige
med uppgiften, inte så långt, men jag har redan svarat på frågan. tack ändå! skulle vilja bara dubbelkolla om jag skrev rätt:
Statschefen är kungen/drottningen i Sverige. Idag är Sveriges statschef Carl XVI Gustav. Han kallas ”statschef” men egentligen har jättelitet makt över staten Statschefens uppgifter är bland annat att representera Sverige både nationellt och internationellt, att öppna riksdagen varje år, leda ett möte när man ska byta regering, är ordförande på möten med utrikesnämnden samt tar emot och godkänner ambassadörer från andra länder.
Domstolarna är oberoende av riksdagen, regeringen samt statschefen för att gynna rättssäkerheten. Domstolarnas uppgift är att döma den som begår lagbrott.
Statsförvaltningen viktigaste uppgifter är att utöva den exekutiva makten, genom att verkställa fattade beslut, att utöva den dömande makten, domstolar, att utöva kontrollerande och reglerande verksamhet samt att förmedla samhällstjänster beslutade i lag till medborgarna.
Sveriges statsskick
Sveriges statsskick är det politiska system som reglerar den offentliga styrelsen av Sverige. Statsskicket bestäms av den skrivna författningen (i Sveriges grundlagar) och grundlagarnas propositioner, men bygger också på traditioner och praxis, till exempel ifråga om partiväsendet.
Sverige är en parlamentarisk demokrati men samtidigt en monarki med en kung som statschef. Första kapitlet av regeringsformen slår fast att Sveriges statsskick bygger på folksuveränitetsprincipen, parlamentarism, kommunalt självstyre, samt att Sverige är en konstitutionell monarki. Grundläggande för den offentliga verksamheten skall vara individens välfärd, jämlikhet mellan könen, skydd av den enskildes friheter och rättigheter, och att etniska, språkliga och religiösa minoriteters egna kultur och samhällsliv skall kunna utvecklas. Tack vare att yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen har ställning av grundlag, har den fria åsiktsbildningen och det fria ordet en framträdande roll.
Lagstiftande makt
Riksdagen
Sveriges riksdag är landets lagstiftande organ, inför vilken regeringen är ansvarig
.