Luftföroreningar jönköping

Åtgärder görs av skogsägare, näringsliv, myndighet, kommun och andra. För att nå målet för Levande skogar behövs en fortsatt långsiktig ökning av statliga insatser och styrmedel i kombination med ett starkt äkerhet i resurstilldelning för formellt skydd och naturvårdande skötsel försvårar myndigheternas strategiska och långsiktiga arbete.

Avverkning av värdefull gammal skog och hänsynskrävande biotoper, igenväxning av skyddade och frivilligt avsatta områden, tätare skogar och brist på viktiga strukturer som död ved påverkar hotade arter och hela ekosystem mycket negativt. Fragmentering av värdefulla livsmiljöer försvårar och minskar arters spridning och fortlevnad.

Ett mer varierat skogsbruk behöver fortsatt uppmuntras och utövas, en större areal behöver skyddas, återskapande av habitat och strukturer som till exempel död ved och gamla träd är viktigt. Skötsel av frivilligt avsatta och formellt skyddade områden behöver öka där så krävs. Skadorna på kulturmiljöer måste minskas radikalt, helst helt upphöra. Klövviltstammarna och fodertillgången balanseras i landskapet.

Exempel på åtgärder som görs för att nå målet:

• Skogsstyrelsen har fyra bildat

  Vad visar kartorna?

  Luftföroreningskartorna nedan ger en översiktlig bild av halterna i utomhusluften av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2.

  Kartläggningen har gjorts med spridningsberäkningar i kombination med mätningar av luftföroreningshalter och avser situationen ett meteorologiskt och utsläppsmässigt normalt år.
  Haltkartorna avser år för Stockholm, Uppsala, Gävleborg och Södermanlands län, och år för Östergötland och Gotlands län.
  Effekter av minskad trafikmängd och bättre luftkvalitet till följd av restriktionerna under coronapandemin har inte tagits med i dessa beräkningar. Halterna gäller två meter över mark eller gata.

  Hur används kartorna?

  Luftföroreningskartorna används av offentlig sektor och förvaltningar men även av privatpersoner som är intresserade av luftkvalitén. I kartfönstret går det att söka på stad, stadsdel, gata och gatuadress. Kartorna går även att ta del av i mobil, dator och platta.

  Behov av mer detaljerade beräkningar

  På en del platser behövs förfinade beräkningar som mer detaljerat tar hänsyn till effekter av luftomblandning vid till exempel byggnader samt speciella topografiska förhållanden. Vid exploatering i områden med höga halter måst

  MKN luft i ÖP

  Luftföroreningar påverkar människors hälsa och miljön negativt på många sätt och medför
  stora kostnader för samhället. Miljökvalitetsnormerna för luft utgör lägsta godtagbara nivå.
  Hälsoeffekter förekommer även vid halter under miljökvalitetsnormernas nivåer, och det är
  därför av stor vikt att kommuner och andra aktörer strävar efter ännu lägre halter i arbetet
  med luftkvalitet.

  Översiktsplanen ska innehålla en beskrivning av luftkvaliteten, särskilt med koppling till miljökvalitetsnormerna. Det ska framgå av översiktsplanen om någon norm överskrids. Det ska då också framgå hur kommunen avser att hantera frågan i efterföljande planering.

  De svenska reglerna om miljökvalitetsnormer för utomhusluft bygger till stor del på EU-rättsliga bestämmelser och i vissa fall har Sverige valt att gå längre än vad som följer av EU-rätten. Miljökvalitetsnormer med krav på kvalitet i utomhusluft finns för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren,
  arsenik, kadmium, nickel och bly.

  I länet är det partiklar (PM10) och kvävedioxid som har visat sig vara svårast att nå. Det är
  främst trafiken som är orsak till hö

  Hållbara städer och samhällen

  Hur går det i Jönköping?

  Jönköpings kommun är en stad som växer. Utbredningen skapar nya möjligheter för ekonomisk tillväxt, men också utmaningar i form av negativ påverkan på miljö och klimat.
  För att kommunen ska växa hållbart måste fler gröna ytor skapas. Då blir samhället mer klimatanpassat, den biologiska mångfalden gynnas och folkhälsan stärks.

  Goda exempel från

  En översiktsplan med större socialt fokus. En ny översiktsplan för centrala tätorten antogs med förbättrat fokus på sociala frågor. Den nya planen inkluderar strategier och principer som främjar detta, som exempelvis aktiva fasader och bottenvåningar för ökad trygghet. Multifunktionella stadsgator och starka huvudstråk där människor rör sig alla tider på dygnet är andra inslag som bidrar till ökad trygghet.

  Insatser för fler trygghetsboenden i kommunen. Efter stadskontorets utredning Behov av trygghetsboende har stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden fått i uppdrag att skapa förutsättningar för byggnation av trygghetsboenden i Bottnaryd, Gränna och Tenhult. Kommunstyrelsen har även fått i uppdrag att, i samverkan med berörda nämnder, utforma ett förslag till hur en infor

  .