Vad byn

Om kompetensprovet

Kompetensprovet är en möjlighet att erhålla ett yrkesbevis, enligt branschens yrkesutbildningsavtal, genom att styrka sina yrkeskunskaper via ett teoretiskt prov. De praktiska kompetenserna anses styrkta genom kravet på arbetad tid i yrket.

 

För att ges denna möjlighet måste du:

  1. Fylla i och skicka in anmälan till kompetensprov
  2. Kunna uppvisa anställning* i ett avtalsknutet företag inom Byggavtalet, Maskinföraravtalet, Entreprenadmaskinavtalet eller Väg- och banavtalet
  3. Via intyg kunna styrka din arbetade tid i branschen och det aktuella yrket (se tidskraven för ditt yrke nedan)

* I och med rådande lågkonjunktur har BYNs parter beslutat om en dispens som gäller från fram till
Denna möjliggör att även den som inte har en anställning idag kan genomföra ett kompetensprov om det kan styrkas att den senaste anställningen var i ett avtalsknutet företag inom Byggavtalet, Maskinföraravtalet, Entreprenadmaskinavtalet eller Väg- och banavtalet.

Arbetstid per yrke

Kompetensprovet kan enbart göras för de yrken som specificeras nedan.

Krav arbetade timmarYrkesroll
10  timmarBergarbetare, betongarbetare, golvläggare, murare, träarbetare, väg-

Hem till byn

Hem till byn var en TV-serie, i regi av Bengt Bratt.[5] Den sändes ursprungligen i Sveriges Television, de första avsnitten [5] och de sista [6] Den fungerar som ett tidsdokument,[5] och handlingen kretsar bland annat kring avfolkning av landsbygden och rationaliseringen inom jordbruket.[7]

Handling

Hem till byn handlade om livet i en by på svenska landsbygden och hade som uttalat mål att skildra samhällsutvecklingen. Serien beskrev villkoren för livet i glesbygden – avfolkningen och jordbrukspolitiken – men blev i de senare omgångarna mer allmängiltig med teman som barn och föräldrar, kärleksrelationer och ensamhet. Ämnen som psykisk ohälsa, alkoholism, kriminalitet, narkotika och spelberoende togs också upp. Därför hade serien hög identifikationsfaktor för tittarna trots att majoriteten av svenska folket inte bor på landet. En annan orsak till framgången var manusförfattaren Bengt Bratts förmåga att föra handlingen framåt genom vardagsrealistiska dialoger.

Serien spelades in i autentiska miljöer, vilket gällde såväl interiör- som exteriörscener. De flesta av inspelningsplatserna låg i Ödenäs[6] i Alingsås ko

Frågor & svar

Om du är maskinförare eller kranförare och vill arbeta i Norge gäller följande:
Arbeidstilsynet (motsv. Arbetsmiljöverket) i Norge kräver utbildning för maskinförare. Utländska förare måste därför ansöka om tillstånd för att få köra i Norge.

Normalt ges tillstånd att använda yrkesbevis (motsv.) från de nordiska länderna men för att få detta tillstånd måste följande skickas in till Arbeidstilsynet:

  • Bevis för medborgarskap (pass eller ID-kort).
  • Yrkesbevis (utbildningsintyg etc.)

Gällande dumper: Det finns inget yrkesbevis för att köra dumper i Sverige. Endast Transportstyrelsens krav på körkort behörighet C/CE. Vid ansökan om dumper måste även dokumentation som visar att den sökande kört dumper på heltid under två år de senaste 10 åren i ett EES-land skickas in.

Ansökan om tillstånd gällande kompetensbevis för lastbil, kran- och jordförflyttningsmaskiner ska skickas till Arbeidstilsynet.
Läs mer:

Vad, Smedjebackens kommun

Vad är en tätort i Smedjebackens kommun, Dalarna. Samhället ligger cirka 10&#;km nordväst om Fagersta, och genomkorsas av järnvägslinjen Bergslagspendeln. I söder gränsar Vad till sjön Södra Barken, i norr till sjöarna Mäsen och Dammsjön/Ginnan.

Historia

Järnhanteringen har gamla anor i trakten, och möjligen fanns en hytta i Vad redan under medeltiden. Då Wad omnämns för första gången år fanns i alla fall där en hytta. På talet anlades även en hammare av traktens bergsmän. Hyttan lades ned under talets första årtionden. Bergsmanshammaren fanns däremot kvar till slutet av talet. Det är oklart vilket år den lades ned, både och omnämns i litteraturen.

Vid sekelskiftet kom järnvägen till orten i form av Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägars (SWB) huvudlinje mellan Stockholm och Ludvika, numera[när?] benämnd Bergslagspendeln. Stationen är idag[när?] en hållplats på Tåg i Bergslagens linje mellan Ludvika och Västerås.

År bildades Barkens Sågverks AB, och ett sågverk anlades samma år i Vad. Barkens Sågverk köptes under talet av Billerudkoncernen. En fabrik för monteringsfärdiga trä

.