Hur fungerar hormonplåster

Klimakteriet:HRT-behandling: Vad är det och vilka alternativ finns?

Känner du dig fångad i en virvelvind av värme- och köldperioder, överväldigande humörsvängningar och en ständig kamp mot trötthet? Kanske har du funderat på om en HRT-behandling mot klimakterietskulle kunna lösa dina problem?

Under klimakteriet genomgår kvinnokroppen stora hormonella förändringar. För många kvinnor leder detta till obehagliga symtom: från värmevallningar och nattliga svettningar till humörsvängningar och sömnlöshet - för vissa kan förändringarna i hög grad påverka livskvaliteten.

HRT (hormonersättningsterapi) är en välkänd behandling mot klimakteriebesvär. Men vad är det egentligen? Och finns det alternativa lösningar för dem som föredrar mer naturliga metoder?

Låt oss utforska det tillsammans.

Vad är HRT-behandling?

HRT-behandling görs mot klimakteriebesvär. HRT står för "Hormone Replacement Therapy" (hormonersättningsterapi).

Behandlingen består i att kroppen tillförs läkemedel som liknar de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron.

Detta "ersätter" de hormoner som äggstockarna gradvis slutar producera under klimakteriet. Det är denna förändring

Estradot (estradiol): biverkningar, instruktioner och funktion av hormonplåster

Estradot är en hormonersättningsterapi (HRT från engelskan Hormone Replacement Therapy) som ofta skrivs ut för att behandla de obehagliga symptom som kan komma med klimakteriet. Som ett transdermalt HRT kommer Estradot som ett plåster som man sätter på huden. Det är uvecklat och producerat av det farmacutiska företaget Novatris i Sverige och innehållet en syntetisk form av könshormonet som heter estradiol. Det ersätter de minskade nivåerna av östrogen som uppstår hos personer i klimakteriet och som har svårta symptom från detta.

Information på den här sidan:

Behöver jag söka vård?

Klimakteriet är en helt naturlig process som förr eller senare kommer att påverka alla som har menstruation. Medan de flesta kvinnor i första hand endast kommer att uppleva lätta yttringar finns det de som kommer att uppleva svårare symptom som kan påverka ens vardag och ens generella välmående. Ungefär tre av fyra personer kommer att känna något slags obehag av ditt detta sker kommer läkaren med stor sannolikhet att rekommendera receptbelagd medicin, eller mer exakt, hormonersättande terapi som kommer att motverka de m

Frågor om din hormonbehandling vid klimakteriebesvär?

Gestagen- eller progesteronbehandling
  • En hormonspiral (Mirena) utsöndrar en låg dos gestagen kontinuerligt och är ett praktiskt skydd för livmoderslemhinnan.

  • Bioidentiskt progesteron (Utrogestan) finns också som alternativ men är ännu inte godkänt som skydd under östrogenbehandling av Läkemedelsverket i Sverige. 

  • Provera tas på olika sätt beroende på om du fortfarande menstruerar eller inte. 

Om du fortfarande har mens, då och då eller regelbundet tas Provera 12 dagar per månad, 10 mg/dag. Börja då ungefär 14 dagar innan förväntad mens. 

Om din senaste mens var för något år sedan kan det räcka att ta Provera 14 dagar var tredje månad, 10 mg/dag. Efter att du avslutar din Proverakur får du en blödning. Om du blöder vid andra tidpunkter, kontakta din gynekolog eller läkare.

Om det är år eller mer sedan din senaste mens kan du ta en tablett Provera varje dag, 2,5 mg eller 5 mg, beroende på hur hög östrogendos du tar. Då ska du inte ha några blödningar alls. 

Östrogenbehandling
Hormongel 

Applicera på torr och ren hud. Smörj tunt och tvätta händerna efteråt. Smörj aldrig i närheten av brösten. Om du

10 viktiga frågor om klimakteriet – överläkaren svarar

Överläkaren Hilde Löfqvist är specialist inom gynekologi på CevitaCare GynStockholm på S:t Görans sjukhus. Hon har också skrivit boken Hormonkarusellen och pratar om klimakteriet i sin podd Doktorhilde-podden.

Se även: Det här händer i klimakteriet

Efter reklamen: Det här händer i klimakteriet

10 vanliga & viktiga frågor om klimakteriet

Här svarar Hilde Löfqvist på 10 vanliga frågor som rör klimakteriet.

1. Skjuter man upp klimakteriet om man tar hormoner?

– Man kan inte skjuta upp klimakteriet. Äggstockarna lägger av i årsåldern, det är en naturlig process. Genom hormonbehandling minskar man bara besvären som är förknippade med den här övergången.

2. Är blödningar i början av klimakteriet normala?

– Får man kontaktblödningar, till exempel efter samlag, eller blödningar vid ansträngning, ska man söka hjälp. Det gäller framförallt om man inte har varit på cellprov eller gynundersökning på länge.

3. Vilken roll spelar livsstilen?

– Det är en viktig pelare i behandlingen tillsammans med hormoner. Man mår bättre av att röra på sig, det vet vi. Jag skulle också säga att det är viktigt att inte stressa och at

.