För att förstå hur kemiska rekationer går till måste man först veta vilken aggregationsform som de ingående ämnena har. Vi kommer snabbt och lätt gå igenom de olika faserna här.
Fast fas
I den fasta fasen hålls atomerna eller molekylerna tätt packade av en intermoleylär kraft. Denna kraft kan vara en Van der Waalskraft, dipol-dipolbindning, vätebindning eller jonbindning. Det utmärkande med det fasta ämnet är att det har både volym och form.
I reaktionsformler använder man (s) för att beteckna fast fas.
Som ett exempel kan nämnas is, som är vatten i fast form, och som därför kan betecknas som H2O(s).
Vätskefas
I vätskefasen är inte de intermoleklära krafterna låsta till atomen eller molekylen som ligger precis bredvid, utan de rör sig runt varandra. Man kan tänka som så att vätskefasen är ett mellansteg mellan den fasta fasen (där de intermolekylära krafterna håller ihop allting) och gasfasen (där partiklarna rör sig helt fria från varandra). Vätskefasen har volym, men ingen form.
I reaktionsformler använder man (l) för att beteckna vätskefas. Exempelvis skrivs flytande vatten som H2O(l).
Gasfas
I gasfasen har atomerna eller molekylerna så pass mycket rörelseenergi
Fast form
- Uppslagsordet ”Solid” leder hit. För ekonomisk pålitlighet, se soliditet. För programmeringsprinciperna, se SOLID.
Fast form, även solid form, är ett av de fyra fundamentala aggregationstillstånden och innebär att ett ämne inte är vätska, gas eller plasma. En fast substans skiljer sig från vätskor, gaser och plasman genom att den inte lika lätt ändrar sin form som dessa. De flesta ämnen intar fast form vid lägre temperaturer. Övergång från fast till flytande form kallas smältning. Vid övergången bildas latent värme.[1]
Symbolen (s) används inom kemin och fysiken för att ange att ett ämne är i fast form.[2] Symbolen sätts i samma teckengrad, i rak stil, tätt intill det ämne eller den förening det tillhör: H2O(s) betecknar vatten i fast form, det vill säga is.
Mekaniska egenskaper
En fast substans utövar motståndskraft när den utsätts för skjuvspänning genom elastisk deformation. Skjuvspänningen är, enligt Hookes lag, proportionerlig mot deformationen.[3] Motsatsen till en solid är en fluid som inte kan ta upp skjuvspänning. Skjuvkraften för en fluid är istället proportionerlig mo
Är is fast form?
Fast form, eller fast fas, kallas det när atomerna i ett ämne sitter ihop. Ett exempel på ett fast ämne är is.
Vad menas med fast ämne?
De vanliga aggregationsformerna är fast, flytande och gasform. I ett fast ämne sitter atomerna och molekylerna i fixa positioner men vibrerar kring sina jämviktslägen. I flytande form rör sig atomerna/molekylerna fritt kring varandra, men förlorar inte kontakten.
Vad är skillnaden mellan formerna fast flytande och gas?
Ett ämne i fast tillstånd kan inte lätt deformeras utan har mindre kompressibilitet och oftast högre densitet än i de andra tillstånden. Både vätskor och gaser däremot anpassar sin form efter det omgivande utrymmet, och gaser fyller det helt. Bortom den kritiska punkten upphör även skillnaden mellan vätska och gas.
Vad som skiljer vatten i fast form mot andra ämnen?
Med andra ord är is lättare än flytande vatten, det vill säga har lägre densitet. På så vis är vatten ovanligt. De flesta andra ämnen har högre densitet i fast form än i flytande. När isen om vintern lägger sig över sjöar, och i bland även havet, fortsätter djurlivet under ytan.
Var i naturen finns det fast form?
Nära
Materiens uppf&#rande
Alla ämnen, oavsett om de är grundämnen eller föreningar, kan uppträda i tre olika former eller faser, fast form, flytande form eller gasform. Det är temperaturen som avgör vilken form ett ämne har. Vatten är ett bra exempel på detta:
* | 0 °C är vattnets smält- och fryspunkt. Under 0 °C uppträder vatten i fast form, dvs som is. |
* | °C är vattnets kokpunkt. Ovanför °C uppträder vatten i gasform, dvs som vattenånga. |
* | Mellan 0 °C och °C uppträder vatten i flytande form, dvs som en vätska. |
Vattnets beståndsdelar, väte och syre, ändras inte med temperaturen utan den kemiska beteckningen är alltid H2O.
Fryspunkt- den temperatur där ett ämne i flytande form övergår till fast form.
Kokpunkt- den temperatur där ett ämne övergår från flytande form till
.