Hormoner är kemiska signalmolekyler som bildas på ett ställe, vanligtvis i någon av kroppens endokrina körtlar och som skickas ut i kroppen med blodet för till olika målceller. Målcellerna har specifika receptorer för hormonet och när hormonet binder in till receptorn sker en reaktion i cellen, aktivering eller inaktivering av cellens egna enzymer eller öppning av jonkanaler i cellmembranet.
Hormonernas uppgift är att kommunicerar med cellerna i kroppen och beroende på hormonets sammansättning stimulera eller bromsa en viss process som cellen har behov av.
De endokrina organen (körtlarna) i kroppen som producerar hormonerna är bl.a. hypofysen sköldkörteln, bukspottkörteln, tallkottkörteln, njurarna, binjurarna, äggstockarna, testiklarna.
Endokrinologi = läran om hormoner
Hormoner har visat sig påverka de flesta processerna i kroppen och har därmed en väldigt viktig funktion att fylla. Hormonproduktionen kan påverkas av såväl vår kost, fysiska aktivitet och vårt mentala och känslomässiga tillstånd.
Kroppen har som uppgift att vara självbalanserande i sin hormonreglering och försöker alltid hålla rätt hormonnivå i kroppen. Ändå kan hormonobalans föreligga vilke
Östrogen är ett könshormon som ofta benämns ”det kvinnliga könshormonet”. Trots denna benämning produceras östrogen i både den kvinnliga och manliga kroppen, men det finns en avsevärt högre mängd östrogen i den kvinnliga kroppen. Könshormonet östrogen tillverkas på flera olika platser i kroppen och har effekt på många olika organ och vävnader.
Hos kvinnor spelar östrogen en viktig roll i utvecklandet och underhållandet av fortplantningssystemet och kvinnliga karakteristika. Dessutom bidrar östrogen till kognitiv hälsa, benhälsa och funktionen hos det kardiovaskulära systemet samt andra viktiga kroppsprocesser.
Östrogen är egentligen en grupp steroidhormoner där de viktigaste kroppsegna östrogenerna innefattar östradiol, östron och östriol. Östradiol anses vara det viktigaste av dessa hormoner och det är också östradiol man mäter vid provtagning. Hos kvinnor tillverkas den största delen av detta hormon i äggstockarna men mindre mängder östradiol bildas också i binjuren, i testiklarna hos män och i fettvävnad. Östrogen i stort tillverkas också i största mängd i äggstockarna men studier har visat att östrogen även produceras på andra ställen såsom i fettceller och i binjurarna.
&#;strogen kan flytta kroppsfettet hos kvinnor
I samband med klimakteriet har kvinnor en benägenhet att utveckla bålfetma och inlagra fett i levern, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Sjunkande nivåer av det kvinnliga könshormonet östrogen tros vara en viktig orsak till denna ändrade fördelning av kroppsfettet. Avhandlingen visar att gynnsamma effekter på fettfördelningen vid östrogenbehandling till kvinnor efter klimakteriet kan skapas via ett enzym som aktiverar stresshormonet kortisol, 11β-hydroxysteroid dehydrogenas typ 1 (11βHSD1).
Förändringen i fettansamling vid klimakteriet liknar det som händer hos patienter med Cushing’s syndrom, ett tillstånd som orsakas av kraftigt höjda blodnivåer av stresshormonet kortisol. Hormonet som sådant produceras i binjurarna, men dess aktiva nivåer i vävnaderna regleras i stor utsträckning av enzymen 11βHSD typ 1 och typ 2: 11βHSD1 aktiverar kortison genom att omvandla det till kortisol medan 11βHSD2 gör det omvända.
Enligt avhandlingen har kvinnor efter klimakteriet högre nivåer av 11βHSD1 i fettvävnad och lever, vilket kan leda till högre kortisolnivåer i vävnaderna och ökad fettinlagring i bl.a. levern samt öka risken för hj
Studie visar hur östrogen skyddar mot fettlever
– Kvinnor har ett naturligt skydd fram till klimakteriet på grund av det kvinnliga könshormonet östrogen, säger Claudia Kutter, senior forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet och forskningsledare för den aktuella studien.
Även om kvinnors skydd varit känt en tid så har mekanismen bakom skyddseffekten varit mer oklar. Men nu kan Claudia Kutters forskargrupp ha hittat svaret.
Genom genanalyser av möss av båda könen som fått en fettrik kost, där vissa av mössen med hankön även fick östrogen, kunde forskarna identifiera ett nyckelprotein i utvecklingen av fettlever.
Proteinet som kallas TEAD1 visade sig ha en övergripande roll i regleringen av hur levercellerna tar upp fett. Vid en blockering av TEAD1 skyddades levercellerna från den skadliga fettinlagringen. Möss som fick östrogenbehandling hade lägre aktivitet av TEAD1 och mindre fettansamling i levern.
Läkemedel under utveckling
I nästa steg testade forskarna blockering av TEAD1 i mänskliga leverceller med samma resultat. Att det alls gick att göra var dock lite tur.
– Det visade sig att ett läkemedelsföretag håller
.
&#;strogen kan flytta kroppsfettet hos kvinnor
I samband med klimakteriet har kvinnor en benägenhet att utveckla bålfetma och inlagra fett i levern, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Sjunkande nivåer av det kvinnliga könshormonet östrogen tros vara en viktig orsak till denna ändrade fördelning av kroppsfettet. Avhandlingen visar att gynnsamma effekter på fettfördelningen vid östrogenbehandling till kvinnor efter klimakteriet kan skapas via ett enzym som aktiverar stresshormonet kortisol, 11β-hydroxysteroid dehydrogenas typ 1 (11βHSD1).
Förändringen i fettansamling vid klimakteriet liknar det som händer hos patienter med Cushing’s syndrom, ett tillstånd som orsakas av kraftigt höjda blodnivåer av stresshormonet kortisol. Hormonet som sådant produceras i binjurarna, men dess aktiva nivåer i vävnaderna regleras i stor utsträckning av enzymen 11βHSD typ 1 och typ 2: 11βHSD1 aktiverar kortison genom att omvandla det till kortisol medan 11βHSD2 gör det omvända.
Enligt avhandlingen har kvinnor efter klimakteriet högre nivåer av 11βHSD1 i fettvävnad och lever, vilket kan leda till högre kortisolnivåer i vävnaderna och ökad fettinlagring i bl.a. levern samt öka risken för hj
Studie visar hur östrogen skyddar mot fettlever
– Kvinnor har ett naturligt skydd fram till klimakteriet på grund av det kvinnliga könshormonet östrogen, säger Claudia Kutter, senior forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet och forskningsledare för den aktuella studien.
Även om kvinnors skydd varit känt en tid så har mekanismen bakom skyddseffekten varit mer oklar. Men nu kan Claudia Kutters forskargrupp ha hittat svaret.
Genom genanalyser av möss av båda könen som fått en fettrik kost, där vissa av mössen med hankön även fick östrogen, kunde forskarna identifiera ett nyckelprotein i utvecklingen av fettlever.
Proteinet som kallas TEAD1 visade sig ha en övergripande roll i regleringen av hur levercellerna tar upp fett. Vid en blockering av TEAD1 skyddades levercellerna från den skadliga fettinlagringen. Möss som fick östrogenbehandling hade lägre aktivitet av TEAD1 och mindre fettansamling i levern.
Läkemedel under utveckling
I nästa steg testade forskarna blockering av TEAD1 i mänskliga leverceller med samma resultat. Att det alls gick att göra var dock lite tur.
– Det visade sig att ett läkemedelsföretag håller
.