Regeringskansliet
Regeringskansliet är en svensk statlig förvaltningsmyndighet under regeringen. Med införandet av års regeringsform ersattes det gamla namnet Kunglig Majestäts kansli den 1 januari med Regeringskansliet. Sedan den 1 januari är Regeringskansliet, inklusive alla departement, enmyndighet.
Myndigheten är en politiskt styrd organisation, där regeringen avgör arbetets inriktning och vilka frågor som ska prioriteras. Tjänstemännen i Regeringskansliet, som till största delen är opolitiska, arbetar med att ta fram underlag till regeringens beslut, och utreda olika frågor. Dessutom är en viktig del av verksamheten att driva den fastlagda svenska politiken i olika sammanhang, exempelvis i Europeiska unionen (EU). Årsboken redovisar den verksamhet som genomfördes i Regeringskansliet under året som gick, både i text och statistik.[1]
Organisation
Regeringskansliets indelning i departement har varierat något över tid och varje regering har möjlighet att ändra indelning. Vissa departement, såsom Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet, har funnits länge.
Varje departement leds av en departementschef som är statsråd, va
Statsråd (Sverige)
Statsråd är en titel för enskilda ledamöter av Sveriges regering.
Fram till då års regeringsform gällde var Statsrådet också benämningen för hela ministären som kollektiv. Tillsammans med Konungen i statsrådet (kungen och ministären), vars sammanträden benämndes konselj, utgjorde de statsorganet Kungl. Maj:t (förkortning för Kunglig Majestät), som enligt nu gällande regeringsform motsvaras av regeringen.
Även i Finland, Norge och Danmark används begreppet statsråd, med delvis annan innebörd än i Sverige. I Finland är statsrådet namn på landets regering, men enskilda ledamöter kallas ministrar och kan inte kallas för statsråd då detta är en honorärtitel som utdelas av Finlands president. I Norge och Danmark är statsrådet fortfarande ett kungligt råd så som det var i Sverige före , och norska ministrar kan kallas för statsråd medan det danska statsrådet enbart syftar på själva rådskollegiet.
Fram till riksdagen , då man antog förenings- och säkerhetsakten, fanns i Sverige ett riksråd, sammansatt av män från högadeln, som var kungens rådgivare. Riksrådet var ett slags regering som, sedan medeltiden, tillsammans med kungen utgjorde riksstyrels
Sveriges departement
Ett departement är i Sverige en del av Regeringskansliet, vilket utöver departementen också innefattar Statsrådsberedningen och Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Under Regeringen Kristersson finns följande departement:
Organisation
Varje departement leds av ett statsråd, vanligen informellt kallad minister, som är chef för sitt departement. Därtill finns andra statsråd, med specificerade ansvarsområden. De kallades tidigare för konsultativa statsråd eller "minister utan portfölj". Statsråden utses av statsministern vid regeringsbildningen eller vid behov, och är som regel numera medlem av regeringspartiet eller regeringspartierna.
I varje departement finns dessutom departementsenheter för olika sakområden, och för budget, information och rättsliga frågor. Varje statsråd har en statssekreterare som närmaste anställd (utrikesministerns motsvarighet heter kabinettssekreterare). Tillsammans med de politiska sakkunniga och pressekreterare utgör dessa departementets politiska ledning. Merparten av departementets personal är dock inte partipolitiskt tillsatta. Andra opolitiska chefstjänstemän i ett departemen
Konsultativt statsråd
Konsultativt statsråd, minister utan portfölj, är en minister som inte är chef för ett departement.
Sverige
Konsultativt statsråd kallades fram till års regeringsform ett statsråd som inte var chef för något departement. Av de konsultativa statsråden förväntades större juridisk och byråkratisk expertis; minst två skulle vara utbildade jurister och kallades därför vardagligt för juristkonsulter. Praxis blev att ärenden innan de nådde konseljen skulle beredas antingen genom en allmän beredning eller genom en föredragning för departementschefen och två konsultativa statsråd. Detta kallades en statsrådsberedning och skiljer sig från den nuvarande organisatoriska betydelsen av begreppet Statsrådsberedningen. De konsultativa statsrådens expertis fick särskild betydelse efter parlamentarismens genombrott i Sverige vid tiden kring första världskriget.
Från års regeringsform bestod regeringen av justitiestatsminister, utrikesstatsminister, hovkansler, samt ytterligare sex medlemmar som benämndes statsråd.
Från införandet av departement år blev fem statsråd föredragande departementschefer. Posten som hovkansler a
.