Historisk Styrränta
För mer information, besök Wikipedia eller Riksbanken.
| Gäller från | Gäller till | Value |
|---|---|---|
| 2,25 % | ||
| 2,50 % | ||
| 2,75 % | ||
| 3,25 % | ||
| 3,50 % | ||
| 3,75 % | ||
| 4,00 % | ||
| 3,75 % | ||
| 3,50 % | ||
| 3,00 % | ||
| 2,50 % | ||
| 1,75 % | ||
| 0,75 % | ||
| 0,25 % | ||
| 0,00 % | ||
| -0,25 % | ||
| -0,50 % | ||
| -0,35 % | ||
| -0,25 % | ||
| -0,10 % | ||
| 0,00 % | ||
| 0,25 % | ||
| 0,75 % | ||
| 1,00 % | ||
| 1,25 % | ||
| 1,50 % | ||
| 1,75 % | ||
| 2,00 % | ||
| 1,75 % | ||
| 1,50 % | ||
| 1,25 % | ||
| 1,00 % | ||
| 0,75 % | ||
| 0,50 % | ||
| 0,25 % | ||
| 0,50 % | ||
| 1,00 % | ||
| 2,00 % | ||
| 3
Senast uppdaterad: Riksbanken beslutade i januari att sänka styrräntan till 2,25 procent. Räntan har sänkts snabbt med sammanlagt 1,75 procentenheter sedan i maj. Dessa sänkningar har haft en positiv effekt på ekonomin, och inflationen bedöms ligga i linje med inflationsmålet på omkring 2 procent. Dock har räntesänkningarna ännu inte fått fullt genomslag på efterfrågan i ekonomin. Beslut om framtida ränteförändringar kommer att påverkas av den svenska ekonomins återhämtning samt utvecklingen i omvärlden. Riksbankens styrränta (som tidigare hette reporäntan) används för att öka eller minska efterfrågan i ekonomin. Genom att höja eller sänka styrräntan försöker Riksbanken motverka svängningar i konjunkturen så att inflationen hamnar på inflationsmålet. Riksbanken har sedan som sin huvuduppgift att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Sedan är detta också lagstadgat. Kravet att hålla ett fast penningvärdet tolkas av Riksbanken som att inflationstakten ska vara låg och stabil. Konkret är målet att inflationstakten, mätt som förändringen av konsumentprisindex, KPIF, ska hållas kring 2 procent per år. Ett viktigt verktyg so Senast uppdaterad: De flesta prognosmakare bedömer att styrräntan kommer att sänkas till årets slut. Styrräntan bedöms sedan stabilisera sig runt 2,00 procent vid slutet av år Exakt hur hög eller låg styrräntan blir är det ingen som vet med säkerhet. Styrräntan är den ränta som Sveriges Riksbank tar ut vid utlåning till banker. Den fungerar som ett verktyg för att påverka den ekonomiska aktiviteten och inflationen i ett land. Genom att justera styrräntan kan centralbanken antingen stimulera ekonomin (genom att sänka räntan, vilket gör lån billigare) eller kyla ner den (genom att höja räntan, vilket gör lån dyrare). Prognoser för styrräntan bygger på ekonomiska analyser och indikatorer som inflation, arbetslöshet och BNP-tillväxt. Om inflationen förväntas stiga över centralbankens mål, kan en höjning av styrräntan förutses för att motverka detta. Omvänt, om ekonomin går trögt och inflationen är låg, kan prognoser peka på sänkningar för att stimulera tillväxten. Du kan läsa mer om prognoser för ekonomin här. Läs också En enkel bolåneprognos kan tas fram med tre månaders glidande medelvärden och Riksbankens eller Konjunkturinstitutets prognos för styrräntan. Bolåneprognoser StyrräntaVad är styrräntanStyrräntan, eller reporäntan som den tidigare kallas, är den ränta som Riksbanken tar ut när den lånar ut pengar till de kommersiella bankerna i Sverige. Den är ett centralt verktyg i Riksbankens penningpolitik och påverkar hela ekonomin, från hushållens bolåneräntor till företagens investeringsbeslut. Riksbanken använder styrräntan för att styra inflationen, alltså den allmänna prisökningstakten i ekonomin. Målet är att hålla inflationen på cirka 2% per år, vilket anses vara en nivå som bidrar till ekonomisk stabilitet. Om inflationen är för hög, kan Riksbanken höja styrräntan. Detta gör det dyrare för banker att låna pengar, vilket i sin tur leder till att det blir dyrare för företag och hushåll att låna. När lånekostnaderna stiger, tenderar konsumtionen och investeringarna att minska, vilket sänker efterfrågan och därmed dämpar inflationen. Omvänt kan Riksbanken sänka styrräntan när inflationen är för låg eller när ekonomin behöver stimuleras. En lägre styrränta gör det billigare att låna pengar, vilket kan öka konsumtionen och investeringarna i ekonomin. Detta kan bidra till att höja inflationen till önskad nivå. Riksbanken justerar styrräntan v . |